Sön 12/11 -17
Sen sist jag skrev har det blivit vår på riktigt här, nästan sommar, på fina dagar som bara blir fler, kan man lätt gå I shorts. Vi har fått fler lam, ett som vi flaskmatar. Även om den hara andra lamm att leka med älskar den att springa efter mig och Charlie så ibland leker vi lam-kull med den.
Nick och jag har hikat I bergskedjan en timme härifrån, en gång en dags tur och en annan gång sov vi över I stugan på en topp. För förra helgen när vi åkte dit stannade vi vid ett litet vattendrag som vi följde uppströms till en grotta/ tunnel med lysmaskar i. Eftersom vi var där på dagen lyste dem inte men tunneln var imponerande bara den. Senare uppe på bergstoppen tände vi brasan som fanns I stugan och bredde ut sovsäckarna framför och så hade vi en jätte mysig kväll. Förra gången vi gick upp där började det hagla när vi kom upp ovan träd gränsen men man såg att det var solen nere I dalen, det blev några coola bilder. Nick och jag hittar på mycket på våra lediga dagar, vi har utforskat platser, spelat badminton och gått till simhallen m.m Förra helgen (vår helg som är måndagar och tisdagar)gick vi på en 4 timmars hike längs kusten nord väst om Wellington. Vi såg flera roliga saker under promenaden, som en sjöstjärna, en stor lila krabba, massor av dem regnbågsfärgade snäckskalen som folk använder som askkoppar och en intressant anemon som såg ut som en gelé boll men slog ut till en rosa blomma. Sen kom vi upp på några kullar med vacker utsikt. Solen strålade hela dagen.

Lilla Ginny växer så det knakar och blir mer aktiv och hittar på nya saker varje dag, hon kryper och kan ta sig upp till stående om hon har något att hålla sig I, ibland till o med stå utan att hålla I sig. Det är kul att se hur hon utvecklas. Charlies humörsvängningar är borta och vi hittar på kul saker att göra efter dagis, som picknickar vid ankdammen, turer till lekplatsen och lekar på trampolinen.
När det var skollov här för ett tag sedan flög jag ner till Nelson för att hälsa på Hugo och Franzi. 3,5 dagar kändes alldeles gör kort! Det var så roligt att se dem, jag saknar att träffa kompisar. Det är lite jobbigt med att bo I Marton. Första dagen gav hugo och jag oss ut på en hike som skulle leda till en grotta. Det började med att vi inte riktigt förstog vad väg skyltarna menade. Men började gå och under hela första timmen gick vi och sa till varandra att det här det känns inte riktigt rätt, men vi går 10 minuter till så kanske det klarnar. Och sen gick vi så I två timmar! Väl uppe på ett berg mitt I ingenstans bestämmer vi oss för att erkänna för oss själva att vi har gått käpprätt åt skogen?bokstavligt talat. Sen gick vi tillbaka. Grotta eller ej, väldigt roligt hade vi I alla fall! Sista dagen kom Nick ner och jag visade hela gänget till Wahariki beach som jag var på med Laura för några månader sen och jag själv tycker är den bästa platsen I hela Abel tasman. Vi hade en härlig dag och Nick fick se sälar för första gången!
Allt låter väl härligt men sista tiden har faktiskt varit rätt trubbelsam för att vara ärlig? det mesta har gått fel, mitt kort blev skimmat, flygplans biljetterna strulade, Nicks visa som påverkar hela min plan, jag tappade yoghurt på stumpan bara för att upptäcka att det gått hål I min strumpa. Etc etc. Inte för att gnälla men för att måla en bild, allt från stor till litet.

Candy hade börjat bli bättre, det var ett kul projekt som gav mig ett mål att sträva mot, vilket för mig är väldigt givande. Hon blev tyvärr halt för en månad sen och nu när hon äntligen blivit bättre har hon fått flytta tillbaka till skolan för att hon ska säljas? Nu får jag rida Libbys häst Lockie istället. Det är kul det med, men inte samma sak riktigt, jag saknar att ha Candy här. Den här veckan skulle jag stoppa Lockie I trailern och åka till en terräng bana för att träna med skol eleverna som skulle dit. Det hade jag sett fram emot så mycket! Men dagen innan åkte jag på något halsfluss liknande.
Då och då känner mig lite tom, uttråkad och ensam här. Och ibland oroar jag mig för vad jag ska göra här näst. Vart och vad jag ska jobba med när jag kommer till Australien?... jag har ideer men med nyligen tappat sjölvförtoende håller inte dem idéerna längre. Jag gillar inte att inte veta och att inte ha mål. På toppen av allt tänker jag mycket på familjen och allt som händer hemma.
Just nu känns det lite som att försöka stå I höga vågor. Gång på gång kommer något som trycka omkull mig och det börjar bli rätt tröttsamt?
Men I grund och botten har jag det ändå bra och jag tar vara på mina dagar här. Jag har en säng, bra mat, en bil, jag får rida, jag har en fantastisk pojkvän och jag är omgiven dem mest genuina, omtänksamma och generösa människorna jag har träffat, familjen Rayner. Jag njuter av solen och allt jag får gör. Jag håller mig positiv och vet att jag kommer lösa allt annat.

Här uppe haglar det!

På väg till lysmask grottan

Grottan som egentligen är en tunnel har en dush mitt i gången, perfekt två för stinkande hikare!

Här bestämmer sig pojkarna för att krypa igenom en tunnel på Wahariki beach.

En återkommande bild på Hugo som bara är sig själv

Vårt lilla flask lamm som Charlie har döpt till Lyria, precis som hennes 32 djur leksaker, och alla karaktärer hon någonsin leker... Barn är så kreativa !

Chris (pappan) och jag tog barnen och hunden på en liten utflykt en dag till den här otroliga utsikten, 15 minuter från byn. Härifrån ser man hela vägen till mt. Ruahine där man kan åka skidor fortfarande. Men allt där emellan är det som gör det så fint. Alla kullar som är så höga och branta!

Här springer jag med Charlie och hennes ponny Pewter på Pony Club, istället för ridskola så samlas några barn med sina ponnyer på gymnasiet skolan här bredvid( Libbys job) då och då, och rider tillsammans.

På väg upp till stugan!

Här växer liljor? Som ogräs!

Hiken vi gick på närmare Wellington

Nu är jag ?hemma? igen efter en riktigt bra semester. Här är allt som vanligt och våren närmar sig. Idag såg jag några påskliljor och träden längs vägarna börjar blomma och I hagarna skuttar små lamm. Det har tagit ett tag att skriva klart om Fiji resan men jag har verkligen inte haft lust att driva på sistone. Men nu fick jag en motivations kick! Här kommer vad som hände dem sista dagarna: vi hikade I ett natur reservat, upp I bergen med fantastisk utsikt mot havet, vi korsade strömmar och badade I vattenfall på vägen. I det sista av tre vattenfall klättrade vi till toppen och tog en paus på stenarna mitt I det forsande vattnet omgivna av fjärilar och lila krabbor sprang och gömde sig när vi kom. En dag fick jag sätta nick på en häst för första gången. Vi blev kompis med den indiska mannen som sköter om huset vi bodde i, Jess, och han känner någon I närheten med ett gäng hästar, så vi fick låna två för några kronor och rida upp på ett berg. Där uppe hittade vi en vandrande pinne som Nick plockade upp. Dagen efter det blev vi bjudna till Jess's hem på middag. Hans familj höll I en årlig familje träff där hela släkten samlas och håller en religiös(hindisk) ritual och sen lagar massa indisk mat och äter och dricker fijis traditionella dryck, kava. Kava ser ut som smutsigt vatten och smakar lite så också med en ton av lakrits och något som får tungan att domna lite. Det är inte en alkohol dryck men är gjord av en rot och räknas som en drog, man blir något avslappnad I kroppen efter några koppar. Det var en väldigt trevlig dag och träffade ett par ifrån usa som bodde grannar med Jess och också var där på middag. På eftermiddagen hängde vi med dem till deras strand och snorklade. Eftersom jag var ute I sista sekunden kunde jag inte boka någon dykning och missade det helt, vilket var en stor besvikelse, men bara snorklingen vid det lilla revet utanför deras strand var väldigt levande, färglagt och fint, så jag kan tänka mig hur fint det stora regnbågssrevet är. Jag får kanske dyka där en annan gång, det står I alla fall på önskelistan. När vi åt kvällsmat med paret senare på deras veranda med otrolig utsikt över havet och solnedgången blev jag illa mående, kanske av kavan eller all ny mat, och kräktes över räcket ned I rabatten? dem två sista dagarna var jag illamående från och till, så vi tog det bara lugnt innan vi tog det lilla planet tillbaka till Nadi . På morgonen innan vi skulle flyga hem åkte vi till ett utomhus spa med en naturlig källa med varmvatten och vulkanisk lera, det var sjukt kul att kladda ner oss med lera från topp till tå. Efter lerbadet skämde vi bort oss själva med en avslappnande massage. Bergen I bakgrunden hade siluetten av en gammal gubbes ansikte och en tant som låg ner och sov.
Alla var så trevliga här, tom taxi chaufförerna, det är nog det som var min favorit sak med Fiji?och att man kunde plocka frukt överallt. :) Och den delen av naturen som var oförstörd, Det var otroligt fint.
Här hemma är allt som vanligt. Charlies galna humör svängningar har lugnat sig nu när hon har börjat sova bättre, så hon är mycket trevligare och roligare att vara med nu. Härom dagen hittade vi en get på rymmen när vi åkte hem från dagis. Vi ringde Charlies pappa som kom med rep så vi kunde knyta den till ett träd så den inte sprang ut på vägen igen. Det gjorde Charlies dag!
Jag har nog inte skrivit om det men jag fick ett helg jobb för ett bra tag sen på ett litet café med ett äldre par som ägare och dem är super gulliga och roliga att jobba med, så där hänger jag på helgerna och så rider jag Candy så fort jag har tid , vilket tyvärr bara blir ca 3 dagar I veckan. Men det har räckt för att hennes träning ska gå framåt, hon börjar bli rätt fin att rida men jag har inte riktigt hittat den perfekta mixen av utrustning för henne än, hon är väldigt känslig för olika bett och träns m.m men jag har mixtrat en hel del och är nästan där. Nästa helg kommer det en internationell tränare till skolan och då ska jag och Candy vara med på en hoppträning, det ser jag framemot!
På sistone har den här au pair jobbet blivit rätt segt dock. Jag försöker göra saker ute med barnen som att åka till ankdammen, en lekplats eller hoppa på studsmattan hemma men ändå under dagarna när jag är själv hemma med bebisen så sitter jag mest stilla och har tråkigt så då äter jag onyttigheter och den här latheten börjar kännas för på sistone har jag kännt mig trött och lite nere och har inget tålamod med någonting så det är verkligen dags för en förändring snart. Jag har börjat gå till Martons lilla gym för att få lite energi tillbaka men det är inte riktigt tillräckligt så jag ser framemot att åka vidare om några månader så jag kan ändra rutiner...Även om jag kommer sakna allt här då, så nu försöker jag bara ta vara på allt och göra det bästa av tiden jag har kvar här.

Ett av vattenfallen från hiken i natur reservatet. Vi badade här på vägen tillbaka och fick ha det helt för oss själva. Det är som en grotta bakom fallet man kan gå in i och sen hoppa från kanten ner i fallet.

Långt där nere är fallet vi badade i

En sån rolig dag!

Lunchdags hemma hos Jesse!

Kava

Charlie har mycket intressanta idéer. Här har hon tappat upp ett bad åt sig själv...

Resan till Fiji började bra. Vi hade tre dagar på huvud ön Viti Levu innan vårt plan skulle gå norrut till Taveuni, Fijis tredje största ö. Först tänkte vi åka lite söderut på huvud ön till ett sufställe, det enda passande för nybörjare, men vi hörde att området där inte var något vidare. För proffs är Fiji surfparadiset. Vi bestämde oss istället för att ta en båt ut till en av dem många små öarna I väst, det är dit dem flesta turister åker eftersom dem är kända för det ljusblåa klara vattnet. Vi bodde två nätter på en superliten ö som heter South sea som man kunde gå runt på 7 minuter. Den här ön var gjord för att socialisera, sola och utöva vatten sporter som kajak, paddelboard , snorkling, dyk eller beach volleyboll. Vi hade rätt roligt där på ön men vi hade inte velat stanna längre. Här kände jag att Fiji är lite över reklamiserat. Visst finns det klar blått vatten, men inte så mycket, och snorklingen var inge vidare. Och folk här var nog rätt trötta på turister eller sitt jobb för den vänligheten fijanerna är kända för syntes inte till. Men det är kanske bara var just på den här ön eller I det här turistiga delen av Fiji. När vi flög upp norr till Taveuni var det annorlunda, folk här är super trevliga och ropar ?bula? (hallå) till alla dem möter, främlingar och bekanta. Vi hade problem med att hitta boende här uppe eftersom vi var ute I sista minuten men en kvinna som jobbade på hotellet vi bodde på första natten o Fiji var gullig och försökte ordna så vi kunde stanna hos hennes moster några dagar, vilket var otroligt gulligt av henne! Jag antar att det var den fijanska vänligheten. Efter lite om och men slutade röran med att vi hyrde ett litet hus med ett all rum/kök , ett sovrum och ett badrum på 20 kvm för 30 f$ vilket var ett riktigt kap vi hittade på airbnb. Det var otroligt lättande att vi gjorde eftersom hotellen här kostar börjar på 100 f$ /natt. Fiji är inte lika dyrt som NZ men det är inte billigt heller. Förutom att fönstrena bara är myggnät, att det inte finns dörrar I huset ens till toan, och att väggarna inte går ändå upp till taket så man totalt saknar privacy så älskar jag huset. Det är väldigt charmigt och vi har papaya träd I trädgården där vi kan plocka frukt till frukosten. Det ligger bara 100 m från vattnet så vi har havs utsikt, inget ställe man vill bada på men vi kan se fiskare gå bredvid båten när dem plockar sitt nät bredvid en dunge av mangrove träd.
Flygresan hit igår var något utöver det ordinära. Fiji uppifrån är väldigt fint bara det med dem ljusblåa reven som fläckar här o där men vi åkte ett väldigt litet plan med bara ca 14 sitt platser. Innan landnings hjulen slog I marken på den lilla flygplatsen som låg precis bredvid vattnet på den norra udden av ön, såg jag två sköldpaddor simma under oss. Under färden fick vi också se en rund regnbåge skina I molnen under oss, jag ska lägga upp en bild, det såg rätt coolt ut. Det var en riktigt scenisk flyg färd. Resten av dagen utforskade vi stranden nedanför huset , plockade en papaya att mumsa på och sen tog vi tag I måsten. Som att organisera våra 6 kommande dagar på ön , vilket var en utmaning eftersom Wifi tydligen är en ovanligt här. Vårt hus har knappt elektricitet, bara några timmar på kvällen som kommer från en solpanel på taket. Det är en bra sak med Fiji, dem är rätt miljömedvetna. Inte bara spar dem på el och vatten men också tar dem väl hand om sitt skräp , stränderna och vägkanterna är rena. I vårt sökande efter mat och Wifi på kvällen längs den enda vägen här som går längs kusten, såg vi eldflugor uppe I träden och himlen är precis lika fin här som I NZ, det var väldigt mysigt. Efter en ordentlig promenad, en väldigt ostig pizza och lite gullande med kattungarna på hotellet vi åt middag på skulle vi trötta vända hemåt men fick syn på en stor groda. Jag trodde först att det var en trädgårds dekoration men sen sköt jag I luften när jag insåg att hela gräsmattan var fullt av stora grodor som satt stilla och tirrade på oss. Det är tydligen det enda I Fiji som är giftigt, grodorna och en sorts orm. Annars är det här ett bra ställe att bli strandad på. Det växer frukt över allt, citrus,banan, ananas, kokosnöt, papaya, stjärn frukt, osv. Längs vägarna står det hästar och kor bundna för att beta, dem gör visst så istället för att ha dem I hagar. Och så går det runt höns överallt, vilket är väldigt charmigt,...dag tid I alla fall, inte särskillt när dem gal mellan 4 och 6 på morgonen.

Idag var också en väldigt kul dag, vi blev direkt kompis med våran äldre amerikanska granne Rich som är här på semester ett tag, så vi åkte tillsammans med honom till en naturlig vatten ruschkana som har blivit I berget där vattnet färdas mellan ett vattenfall och havet. Vi tog en taxi och åkte en bit in I dem lummiga tropiska skogen och sen var taxi chaffören gullig och visade oss stigen upp till där man kan börja glida. Det var superkul!! Vattnet har verkligen gröpt ur en kana och berget var halt så det var perfekt att sätta sig och glida ner med vattnet som forsade ner och bara avbröts med några poler. Rich slog I rumpan en gång och nick var rädd att göra detsamma så dem gav upp efter två åk men jag tog en extra runda för det var så kul! ...Och så häftigt att det var helt naturligt. Där kunde jag ha stannat hela dagen. På kvällen visade Rich oss en restaurang som gjorde buffe med autentisk Fiji mat. Jag vet inte vad hälften av det som serverades var men det var riktigt gott. En del var lite indisk, det bor mycket indier här och har gjort länge så det har haft stor influens på maten. Det serverades också fisk med kokos sås och musslor. En av mina favoriter var något som såg ut som en rund bakad kaka skärd I fytkanter, gjord av något med kokos, lök och lindat I något sorts löv. Dem har fler substitut till potatis här, det fanns minst två sorters rotfrukter som jag inte sett förut , som smakade potatis och stog bredvid riset. Allt som allt har resan varit väldigt bra hittills och Nick och jag har väldigt roligt tillsammans, även på resande fot, något som ofta kan vara lite svårt.

Chill på stranden och väntar på solnedgången på South Sea isle

En regnbåge i molnen på väg till Taveuni, ibland såg man flygplanets skugga i mitten av den.

I det här husen får man inte vara blyg...ett titt hål från köket in till dushen/toan. Lite udda men kanske blir en ny hus trend!

Här mitt i skogen börjar den långa vatten rutschkanan

Lilla South sea isle

Vårt lilla hus på Taveuni

Nu har jag bott med familjen Rayner I lilla Marton I ungefär en månad som Au pair. Alla I familjen med två döttrar, lilla Ginny 4 månader och Charlie 4 År, är verkligen super gulliga. Charlie kan dock ha galna humörsvängningar men annars är hon rätt rolig. Marton är ett ganska trist litet samhälle på landet men ändå trevligt. Som tur är det bara 30 minuter till Staden Palmerston north eller whanganui åt andra hållet och 2 timmar till huvudstaden wellington där jag har hälsat på en kompis på mina lediga dagar. Wellington är en riktigt cool stad,modernt och rent men med lite hippie influenser, det finns coola cafen, bra shopping och en fin hamn och om man letar så kan man hitta små gömda diamanter. Några av dem bästa mat ställena är till exempel några stånd I ett hörn man kommer till genom en gränd. Det är mycket som händer där också, förr förra helgen var det ett event med ljusshower I hela stan, så det var utställningar av konst och experiment med ljus och en utomhus bio på ett höghus. Ett Café där sålde självlysande glass! Första gången jag var I Wellington såg jag inte tillräckligt mycket för att göra en rättvis bedömning, jag gillar stället mycket mer nu när jag har spenderat en del tid där!
Förra helgen åkte jag dock till Tongariro nature park med en annan kompis jag träffade I Nelson på södra ön. Han pluggar på distans och hans skola ligger I palmerston north så när han var här uppe för att skriva en tenta passade vi på att hika ihop runt Vulkanerna I mitten av ön. Landskapet här är väldigt likt hemma, platt eller gröna kullar och tall plantager. Största skillnaden är att här o där står det palm liknande träd. I mitten av ön finns det några vulkaner och den största hiken upp på mount Tongariro är nog den mest kända. Tyvärr hade det snöat uppe på bergen så de flesta vandrings lederna var stängda när vi var där. Därför gick vi istället till en fin sjö nedanför en annan vulkan. Vi tänkte campa men det var lite kallt för det så vi bodde istället på ett mysigt hotell I parken. Den här veckan I Marton har det som tur är varit sol och 17 grader, det är visst ovanligt att det snöar speciellt I det här området. Vintern som kommer snart blir nog mer som en svensk höst.

Jag jobbar tre dagar I veckan med att hämta o lämna Charlie på dagis, och mellan det tar jag hand om Ginny som mest sover men mellan sina tupplurar vill hon ha mat och en liten lekstund. När Charlie kommit hem tar vi mellan mål och sen leker vi hela eftermiddagen. Ibland tar jag med barnen till en lekplats eller en damm för att mata ankorna. Ginny är förstås för liten för att leka något riktigt men hon har börjat le mycket och göra skrattlikande ljud. Förra veckan fick hon en ?gunga? hon kan sitta I o studsa vilket hon verkar tycka är jätte kul.
Jag får mat och husrum, 1000 kr I veckan och en bil att använda hur mycket jag vill när jag jobbar här vilket är väldigt gulligt av dem, men eftersom jag vill kunna spara pengar för att resa mer sen så letar jag just nu efter ett extra jobb för dem fyra dagarna jag är ledig. Det har tyvärr tagit ett tag att få I ordning ett cv för jag har så svårt att sitta ner och skriva , men nu är det äntligen klart och jag är redo att gå runt söka jobb! Marton är så litet så det finns inte mycket att söka här, så jag ska söka I några samhällen runt om också. Hittills har jag suttit barnvakt åt några andra familjer som Libby ( mamman I familjen) är bekant med, tyvärr är barnvaktning inte riktigt min favorit syssla även om det kan vara kul ibland så jag tänker bara göra det tills jag har hittat ett annat jobb. Men genom det har jag ändå lyckat spara ihop till en Flygbiljett till Fiji!! Dit ska jag åka en vecka i Juli när det är som kallast här.
Jag trivs väldigt bra här, alla jag har träffat här så genuint trevliga. Familjen är så chill så jag är bekväm med att känna mig som hemma vilket är ovanligt för mig eftersom jag ofta får lite social ångest ofta. Det kan också ha att göra med att jag har vuxit som person och byggt mer självförtroende det senaste året. Det kännas väldigt skönt att ha ett eget sovrum också med en skön säng och en garderob så jag kan packa upp mina kläder och ha ordning. Något som man lätt tar förgivet men som jag nu har lärt mig uppskatta väldigt mycket. Det är synd att platsen är så tråkig bara, men det känns liksom bra på ett sätt att det ser ut som hemma. Bekant är tryggt. Och det är okej att det är tråkigt, det är nog t.om bra för jag har gjort så mycket spännande och sett så mycket coolt på sistone att jag nästan slutat uppskatta det. Att se vanliga saker kanske nollställer min ?cool tolerans? igen. Lol.
Imorgon händer det dock en spännande sak! Jag ska testa rida hästen Libby har tagit hit åt mig! det är något jag har sett fram emot massor. Jag har känt häst abstinensen varje gång jag går förbi en häst hage, vilket är minst 2 gånger om dagen för vi bor på landet. Jag har verkligen saknat att rida. Libby jobbar som lärare och stallchef på en internat skola som vi bor granne med. Skolan är ungefär som den jag gick på, ett gymnasiet med häst linje men dem har högstadie barn där också. En av hästarna där passar inte riktigt till eleverna för att den har lite för mycket nerver och för känslig, så jag ska testa rida den ett tag och se hur det går.
Skolor här är väldigt amerikaniserade har jag lärt mig. Dem är väldigt sport fokuserade , Rugby är speciellt stort här, dem har dem typiska hejar klackarna och några andra aktiviteter för barnen efterskolan. Dem har ett belöning system och utser en stjärn elev i varje årskurs på varje linje som är extra duktig. Det är väl bra att några duktiga elever känner att allt slit lönar sig. Men det är inte alla som är duktiga som blir , bara en och dem som inte har det så lätt för sig blir lite ?neglected? . Dem flesta som har berättat för mig säger att det skapar dem typiska sociala grupperna som töntarna vs dem sportiga coolingarna. I min åsikt verkar det ge tråkig attityd och jag är glad jag gick på en skola där alla ses som lika värda och man får ha vilken hobby man vill.

En kvällspromenad förbi fårhagar

På vår lilla gård bor några får, 3 hästar, 4 med min nu. En liten hund som heter poppy och några roliga hönor som kommer och knackar på min fönster ruta ibland!

Den här lilla sjön hikade vi till, halvvägs upp på en vulkan.

Och den här utsikten hade vi därifrån

Så här kul har vi det här!

Min första helg här tog vi några hästar och åkte till den här svarta, oändligt långa stranden 20 minuter härifrån för en ridtur.

Här är min lilla bil, Röda faran#2, haha!

Jag var ute på upptäcktsfärd för några dagar sen och hamnade mitt i en får flyttning så jag passade på att ta frukt paus. Det finns så sjukt mycket får här!

Sen sist har jag spenderat en hel del sköna dagar på stranden, det har varit strålande sol nästan hela tiden. Efter whakatane tog vi en tur till en strand på udden österut där vi hittade en fin strand av ner malda snäckskal. Vågorna var för stora för att bada I men här hängde vi en stund och spelade in roliga videos innan vi åkte vidare nord väst till Coromandel området. I den lilla surf stan Whangamata hälsade vi på Juliana, en annan kompis till Laura och bodde I hennes strand hus med fantastisk utsikt mot havet! Hon och hennes pappa som bodde där var hur gulliga som helst! Både Juliana o hennes pappa är väldigt surfa intresserade så en av dagarna försökte julana lära Laura att surfa, vilket var rätt kul att kolla på. Den andra dagen visade hon oss en liten strand som bara lokal borna vet om och den var sååå fin! Jag tog inga kort för det gick verkligen inte att fånga hur fint det var. Det var en liten vik omgiven av klippor med vilda turkosa vågor som slog in mot den gula lilla stranden. Efter en trevlig visit här åkte vi upp till hot water beach där man kan gräva en grop I sanden så att varm vatten sipprar upp och så kan man ligga där I sin egen gjorda hot tub! Vilket låter jätte kul men sen insåg vi att vi inte pallade gräva en två meter djup grop 8 på kvällen(man måste göra den när tidvattnet är lågt)så vi struntade I det och åkte till en liten stad I närheten där Emma tog in på hostel, men jag och Laura vill spara pengar så vi frågade hostelets grannar om vi fick campa på deras gräsmatta. Dem var super trevliga o sa att det går så bra! ?Den natten blev helt kaos! Mitt I natten började dem ett stort bråk som slutade med att polisen kom förbi. Så vi sov inte så mycket... Nästa dag åkte vi till The cathedral cave, tog en liten promenad ner och hängde på den stranden som var rätt cool med valv, grottor och ett litet vattenfall I ena hörnet. Efter en nap på stranden tog vi bilen till stan Coromandel. På vägen åkte vi förbi ett pig sanctuary. Massa grisar gick runt fritt överallt, ute på vägen också så det satt väg skyltar med gris korsning märken på, haha. Vi stannade vid väg kanten och gick ut o klappade några grisar och titta på några små kultingar innan vi åkte vidare till våra hostellet där vi delade på oss igen för det fanns inte plats för alla på samma ställe. Men Emmas hostel hade en bubbel pool så vi smög in där och hängde med henne I poolen ändå, haha.
Efter några soliga dagar med strandhäng på fina Coromandel udden som delvis hade spolats bort av cyklonen, åkte vi till Auckland för lite party och lite shopping för jag behöver byta ut min ?garderob? mot mer höst kläder. Jag tänkte samma sak när jag var på södra ön för där började det bli kallt. Men när jag kom upp till norra ön blev det sommar igen så jag har skjutit på det. Vi var I Auckland 3 nätter, en av kvällarna åkte vi till en strand väster om stan, Piha beach för att se solnedgången som såklart var fantastisk. Jag beskriver det mesta som fantastiskt men jag vet inte vad jag ska säga annars för det är precis vad det är. Jag tror många missar allt runt om auckland, dem stannar bara I stan, men det finns så mycket mer I det här området. Jag skulle vilja åka mer norr om auckland nån gång, men nu hade jag inte tid för det var dags för mig att börja röra mig söderut mot mitt nya jobb. Så vi åkte ner till Ragland som är kännt för att ha en av nya zeelands bästa surf stränder. Det var en väldigt trevlig liten stad med lite lagom bohem kännsla. Här testade jag på att surfa! Kan ni tro det?! Haha . Förut känndes surfing om möjligt ännu läskigare än dykning eftersom man bara har benen I vattnet och inte ser alls vad som är under. Men jag är nästan helt över det nu! Första gången var det lite obehagligt dem första minuterna bara, men det var så kul att surfa så det glömde jag helt bort sen! Jag tog en lektion första dagen på en surfing skola för att lära mig basen men andra dagen hyrde jag en bräda från vårt surf-hostell, så jag och några andra som också hyrde brädor fick låna hostelets bil och köra till stranden och surfa själva. Och det var så kul!! Jag tror jag har hittat en ny hobby. Det är svårt men jag kände att jag lärde mig det här hyfsat snabbt ändå. Den dagen sa Emma och jag hejdå till Laura som skulle flyga hem till Canada och på kvällen tog vi bussen till Hamilton där min buss skulle gå ifrån idag. Emma stannde I hamilton för att fundera på vart hon ska och söka jobb så vi sa också hejdå I morse och nu sitter jag med ömma armar på väg ner till marton för att träffa familjen jag ska vara hos dem kommande månaderna. Även om jag tror att jag kommer gilla jobbet och det kommer bli bra där så känns det lite tråkigt för jag skulle vilja resa runt lite mer först. Jag känner mig inte redo att stanna på ett ställe och ha bestämt schema och rutiner. Rutiner är tråkigt. Jag är sugen på mer äventyr!

Laura tar en kall dush på cathedral cave stranden

Samma strand igen

På Stu's pig sanctuary
En riktig Kelgris. Bokstavligt talat. Haha.

Piha beach, Perfekta stället för en chill stund i solnedgången. Vi hade så klart med snacks! Vi åker ingenstans utan snacks. Om någon bad oss beskriva vår resa ihop skulle vi säga: Det var gott.

Här har de grävt fram vägen från coromandel till auckland som täckts av jord under ovädret.

Våt dräkter ser ut som töntiga superhjälte dräkter.

Nu har jag lämnat Hugo och Franzi i Nelson som var en trevlig men ganska trist stad. Jag fick skjuts av en ny kompis jag träffade i Nelson till Motueka där jag gjorde häng-glid- flygning. Det var kul, min kompis stannade o kollade , och tog kort på min korv dräkt som jag fick ha på mig haha. Himlen var helt klar så man såg väldigt långt, det var fint. Efter det lyxande vi till det och åt en god brunch och sen åkte jag till mitt hostel, där jag pallade valnötter i trädgården haha. Eftersom jag inte har någon bil längre nu när Hugo och jag har splittrats och det är både svårt och svindyrt att åka buss så skrev jag i en grupp på Facebook att jag sökte en ny rese kamrat. ...och så träffade jag Laura! Hon sökte också någon att resa med så vi möttes upp där på hostellet. Nästa dag åkte vi och utforskade Abel tasman området som jag såg så mycket fram emot och det var verkligen super fint!! Vi åkte till en strand som kallades silver beach för det hade en grå nyans med glitter i på vissa ställen. Vattnet hade format tunnlar, grottor och valv i några ?ler berg? som vi gick igenom på en promenad som började gå igenom en stor grön får hage och slutade på stranden. Här såg vi fler sälar, dem är nästan överallt. Den natten campade vi och på morgonen efter åkte vi tillbaka mot Nelson men stannade och paddlade kanot vid ?The split Apple rock? Abel tasman natur reservat var ett fint område med gula stränder, klar blått vatten och massa frukt odlingar med äpplen, kiwi, humle och vindruvor.
Efter Abel åkte vi vidare till Picton där vi fick vänta en dag innan vi kunde ta färjan över till norra ön pga. Dåligt väder. Men det gjorde inte så mycket för vi myste i sofforna under dagen och hängde i hotellets hot tub på kvällen och umgicks med andra sköna backpackare. På morgonen därefter åkte färjan genom en väldigt scenisk ?skärgård? med höga berg på sidorna och delfiner hoppande i det klarblå vattnet, jag såg dem inte för jag var trött o hängde inne på båtens soffor men Laura såg ett par stycken. Väl i Wellington där vi körde av färjan åkte vi och hälsade på en kompis jag träffade första veckan i Queenstown som bor i Wellington nu. Vi gick ut på en cubans bar och tog en drink och bara ?catchade up?. Wellington är som vilken större stad som helst men gränderna som annars brukar vara tomma och smutsiga är, relativt till resten av staden, fint iordning gjorda och här ligger trevliga cafén och pubbar.
Morgonen efter det plockade vi upp en gammal kompis till Laura som råkade vara i Nya Zeeland samtidigt som henne och vi tre åkte vidare upp till Napier tillsammans. Landskapet här är plattare än vad jag har sett förut här. Det är mycket kullar men inga stora berg och det är väldigt grönt med mycket vinodlingar och får hagar. Vi kom dit ganska sent så vi åt pizza till middag och mötte upp två holländare som Laura och jag träffade på hostellet i Picton när vi väntade på färjan. Det var kul, dem är riktigt roliga och jag och Lauren- Lauras kompis, fick låna sovsäckar av dem då vi slapp bo på hostel den natten. Sen åkte vi till en gratis camping vid en strand och när vi kom dit såg vi en liten skylt om att man inte fick ha tält där, men vi hade inget annat val kl 8 på kvällen för det fanns inga andra tält campingar på flera mils avstånd, så vi satte upp vårt tält på en gräsplätt i hopp om att ingen skulle kontrollera området. När tältet var uppe och bäddat kom månen ut och lyste upp allt som en tak lampa , himlen var helt stjärnklar och vi satt i tältet och tittade ut mot vattnet där surf vågorna slog in mot stranden. Då kom två killar och tände en brasa på stranden framför oss trots en strikt regel om att ingen brasa är tillåten i hela landet pga. för många tidigare missöden . Det drog tyvärr till sig en camping vakt som släckte deras eld med sand och sen kom till oss och sa att vi var tvungna att ta ner tältet för dem var inte tillåtna pga. Säkerhetsskäl. Efter en del argumentationer fick vi en varning om att packa ner tältet inom en timme annars får vi 200 $ i böter. Anledningarna till att tält var osäker var verkligen hel korkade och vi hade ingen annanstans att ta vägen sent på kvällen, och man kan inte ge böter till en hemlös(vilket vi är i det här landet) som somnat på marken. Så vi tog ner tält taket och lade våra sovsäckar på tält basen och så drog vi tak tyget (utan pinnarna i) över oss som ett täcke som vatten och vindskydd för vi kände två små regndroppar. Och sen sov vi så och camping vakten, som egentligen höll med om våra argument mer än DOC tält regel, godkände vår problemlösning och lät oss vara. Det var väldigt mysigt att sova där under stjärnorna och även om det var lite jobbigt så hade vi sjukt kul åt den här situationen, vi skrattade så mycket så vi fick mjölksyra i både magmuskler och kinder. På morgonen vaknade vi till en brinnande soluppgång, vi satt i våra sovsäckar och tittade och myste en stund innan vi gick till en utomhus pool för att bada och duscha för att fräscha upp oss för vår dag av vinprovning . Det var en härlig morgon med en god brunch, vi åt på ett café där vi träffade dem holländska killarna igen och snackade lite och lämnade tillbaka sovsäckarna. Sen hyrde vi tjejer cycklar och cyklade mellan några vin gårdar och provsmakade. På en av gårdarna som var hälften restaurang stannade vi ett tag och bara chillade i solen och njöt av livet. På eftermiddagen när Laura och Lauren åkte för att hitta ett nytt ställe att campa på mötte jag upp Emma som landade i nya Zeeland för några dagar sen och kom hit för att möta oss nu för hon ville också se vin landet. Så vi stannade på ett hostel tillsammans och nästa dag tog jag och Emma en tur runt vin gårdarna medan L &L gjorde sin grej. Vi hade en sådan himla tur med vädret här, det var solsken 90% av helgen medan en cyklon slog till mer norrut där det tydligen är kaos nu. Eftersom det var påskhelg så hade vi jättesvårt att hitta boende och vi kunde bara låna sovsäckarna en natt så jag skrev ut på en Facebook grupp om vi kunde hyra camping grejer av någon i området, en i närheten hörde av sig och sa att vi kunde tälta i deras trädgård. Vi tänkte ta en lång promenad in till stan där dem bodde men när några japaner som lämnade sista vingården samtidigt som oss gjorde vi hitchhiking tecknet på skoj men dem var super gulliga och sa att dem kör in oss till stan om vi vill, så vi åkte med dem och på vägen stannade vi på en vin gård och gjorde en provning till som dem bjöd på. Efter att ha kramat våra nya japanska vänner hejdå knackade vi på huset till våran ?host? för kvällen. Det visade sig vara ett kollektiv boende med en skön blandning av backpackers och kiwis. Hon som ägde huset var sååå otroligt gullig och dem hade två vakt hundar var av en av dem blev min nya bästis haha. Jag är glad att det strulade till sig med boende för oss för annars hade vi aldrig hamnat här med så snälla, välviljande människor. Vi satt uppe ett tag på kvällen och var med på en frågesport lek innan vi gick o sov i ett mysigt tält. Det är roligare att backpacka utan bil och ha allt organiserat, för när saker blir krångligt och man måste söka sig till andra för hjälp så träffar man så mycket mer människor och får vara med om mer speciella saker. Det är lite jobbigt ibland men också 50 gånger roligare. Det här är nog favorit delen av min resa än så länge. Jag har bara haft så kul och inte känt någon oro eller ångest över något på länge som jag ofta gör och allt har bara varit härligt över lag. Det är också jätte kul att ha kunnat träffa kompisar och en massa nya människor. Även om det var roligt att åka med Hugo och ha en campervan och kunna ha en organiserad resa där vi fokuserade på att se naturen så blev det rätt isolerande och lite långtråkigt ibland, det var mest att gå i skogen eller sitta i bilen känns det som såhär i efter hand, även om det var kul på sitt sätt.
Efter Napier sa vi hejdå till Lauren som behövde åka tillbaka till Wellington för en jobb intervju och sen körde Laura , jag och Emma till Taupo, en väldigt trevlig stad vid en stor sjö där man bland annat kan bada i en varm källa. Vi stannade bara här en natt, så när vi kom dit på eftermiddagen tog vi med oss en flaska vin och tog ett dopp i det varma vattnet som rann ut i en iskall flod från två små vattenfall och blandades till en lagom ljummet bad vatten. Det var lite mycket folk här men annars var det väldigt trevligt och vi hittade ett bra hörn vid ett av dem små ?fallen? vi kunde sitta i och chilla. Det var väldigt fint vid floden när kvällssolen lyste på den. Efter badet åkte vi till en camping för att bygga upp Lauras tält, hon skulle sova där för att spara pengar istället för att bo på hostellet med oss ( men vi smög in henne för en dusch, haha) . Det hade visst regnat en del här innan vi kom så laura, lika envis som mig och besluten att det går att körs igenom leran, kör fast. Så jag fick gå ut och ta ett lerbad för att fixa problemet,...inte lika skönt som varma källan, men sjukt roligt var det. Senare den kvällen lyxade vi till det och gick ut på en restaurang och åt en super god cheesecake, mest för att Emma och jag ville spionera på en kille som jobbade där som Laura träffat, haha. Dagen efter det gick vi till samma restaurang för frukost för dem hade Jätte god mat där! Sen åkte vi norrut till ett vulkan område på vägen till Rotorua. Här finns det bubblande lerpooler och färgglatt vatten. Mineraler som arsenik, sulfur och granit färgade vattnet gult, grönt och orange. Det pös gas ur hål i marken över allt och det luktade prutt!! Det var ett riktigt coolt ställe. Vi tänkte stanna i Rotorua och åka och bada i en varm flod i närheten imorgon bitti men det var lättare att hitta billigt boende i en kust stad ännu en timme norrut så ikväll stannar vi i Whakatane. På vägen åkte vi förbi en fin sjö medan solen gick ner så vi stannade och tittade en stund på dem svarta svanarna som simmade i vattnet som reflekterade den röda himmelen.

Korvdräkten

Silver beach in Abel tasman

Godmorgon Napier, rise and shine!

Vi delade på det här, jag drack inte allt! ......eller...

Bubblande lera och färgglada pooler i Waiotapu Nya Zeeland verkar bara vara en ostadig ler hög som kan blåsa bort, sköljas bort eller sprängas när som helst. ....spännande ställe att leva på.

En svart svan i solnedgången

Det har hänt mycket sen sist jag skriv. Vi tog en titt i staden Dunedin som var väldigt trevlig med många parker. vi lyxade till det och bodde på hostel där vi träffade några trevliga människor och så gick vi ut på st patrics day iklädda gröna party hattar. Sen lämnade vi östkusten och åkte till wanaka på västkusten, det var ganska likt queenstown som inte ligger så långt söder om wanaka, men det var inte riktigt lika fint. Här hoppade franzi fallskärm och sen åkte vi efter en slapp-dag och en hike-dag där norrut till fox- och franz josef glaciärerna. Den här delen tyckte jag var måttligt kul. Det var såklart fint här men det fanns inget att göra om man inte ville ta en helikopter upp o gå på glaciären vilket Hugo gjorde. Men jag som helst undviker snö tog bara en promenad och klappade ett kelsjukt får jag gick förbi i en hage och sen på kvällen hängde vi i en sjukt överskattad terapeutisk varm källa?som var en pool i ett badhus utan tak. Okej jag ska inte vara så negativ. Det var skönt att slappa där en stund, men jag skulle vilja se en riktig naturlig varm källa ute i naturen som finns här men är oftast svåra att ta sig till. Det krävs minst en två/tre dagars hike till de flesta av dem och det är vi inte förberedda för. Efter badet tog vi en promenad i skogen under glaciären som var full av lysmaskar, det var riktigt coolt!
Efter glaciärerna tog vi vägen genom Arthur?s pass för att ta oss tillbaka mot östkusten. Bara att köra på den branta vägen uppför bergen och genom moln var rätt coolt. Här stannade vi två nätter och tog en mindre hike till ett vattenfall fall första dagen och andra dagen packade vi matsäck, solglasögon och regnjacka för att klättra upp till ?avalanche peak?, 8-9 timmar.. Det var nog den roligaste hiken jag har gjort hittills för det var ordentligt klättring så man fick ta till armarna också. När det står ?klättring? på hike informationen här brukar det oftast bara var väldigt brant men inte någon riktig klättring... På toppen mötes vi av fler trötta hikare som hade lunch paus och rökte på. Det verkar vara en grej här i NZ, att gå upp på en bergstopp och röka en ?doobie?. ..kanske gillar dem utmaningen att ta sig ner sen. Här uppe träffade vi också en mer extrem Hikare som visst bara hade börjat sin ?promenad?. Han hade packat yxa, ishacka, transponder och elktrolyter. Det är lite inspirerande att se en 65 årig gubbe ge sig ut på äventyr. Efter ett stop i Arturs pass åkte vi till stor staden Christchurch där vi hälsade på en kompis till Hugo. Jag tog tillfället att kolla läget i stan för att se om det är ett ställe jag skulle kunna tänka mig att jobba i, men jag är tveksam. Det verkar vara en ganska tråkig stad och inte så fin, men billig att bo i och det finns mycket jobb har jag hört. När vi ändå var nord öst ville vi göra en dagstur upp till kaikoura. Ett ställe som är väldigt fint men en jordbävning skadade så hårt så det är svårt att ta sig hit nu. Det speciella med kaikoura är att härifrån kan du se valar. Vi funderade på att göra en valskådningstur med flygplan men det blev inställt pga. Vädret över havet. Det var dock soligt på land så Hugo och jag lagade mat ?tina-style? på stranden och sen tog vi en härlig promenad genom en säl koloni innan vi åkte tillbaka söderut på den enda körbara vägen här för att sen ta oss tillbaka nordväst genom Lewis pass där vi är just nu. Här har vi inte sett så mycket, det verkar vara ett av dem mindre populära Hiking områdena för det ser inte så speciellt ut. Men igår kväll tog vi ett kvällsdopp i en fin spegelblank sjö under den rosa solnedgången. Naturen ändras ju längre norrut vi har åkt. Mindre regnskogigt och mer öppna landskap med ko, häst och får hagar. Idag har vi gjort en liten 3 timmars hike för att röra på oss och nu sitter vi i bilen på väg upp till Nelson, ett område jag är super nyfiken på och det finns massa kul aktiviteter!

På väg till toppen på en av mina favorit hikes, i Wanaka.

Här tog Hugo och jag ett morgon dopp på min födelsedag!

På vägen upp till Arthur's pass genom ett moln

Här tittar en Kea in i bilen när vi stannade på en parkering

En säl vi råkade komma lite för nära i Kaikoura

Här i lake Rotoroa tog vi ett uppfriskande kvällsdopp :)

Efter milford sound åkte vi ner till invercargil med en övernattning i fjord landskapet som ligger där emellan. Det var fint men det verkade inte finnas så mycket att se där. I invercargil hade vi en dag när vi bara ?laddade upp?. Handlade, tankade, planerade, fyllde på med vatten, hängde på biblioteket för att fixa saker på internet. Jag köpte en mössa och halsduk. Sen kom Franziska och mötte upp oss, en tysk tjej som jag träffade i Queenstown och Hugo känner sen tidigare. Hon ska hänga med oss ett tag nu. Dagen efter det tog vi tre färjan över till stewart isle där vårt mål var att se kiwi fåglar. Det är den absolut södraste delen av nya Zeeland och här kan man dyka med vit hajar om man vill. Alla hostel på ön var fullbokade men ett hostel hyrde ut tält och sovsäckar som man kunde bo i i trädgården, så det gjorde vi. Det var svinkallt! första natten slutade med att vi gick in i vardagsrummet och sov i sofforna dem sista timmarna. Andra natten sov vi inte alls för då var vi ute på kiwi jakt! Vi såg inga kiwis första kvällen men då var vi bara ute o letade någon timme efter solnedgången. Andra gick vi ut en sväng runt kl 11 efter att vi spanat efter pingviner(utan någon lycka tyvärr), sen gick vi tillbaka till hostelet och myste med en film och satt o pratade och lekte en kul lek vi improviserade ihop, och sen gick vi ut i skogen och letade mellan 3.30 och 6 på morgonen. När vi nästan höll på att ge upp och gå ?hem? ploppade en kiwi upp precis bredvid oss. Den hade helt knäpptyst smugit upp på oss på ett rugby fält. Där gick den lilla filuren och plockade småkryp i gräsmattan. Den var nästan helt orädd, men kom man närmare än 2-3 meter sprang den iväg lite grann, men bara lite?det kanske är därför dem är utrotningshotade , dem förstår inte riktigt konceptet att fly. Den var verkligen urgullig och det är något jag har velat se sen jag gick i andra klass så det var klart värt att vara vaken 36 timmar.
Vi hade planer på att hika mycket och spana mer efter pingviner men alla bekvämligheter med att bo på hostet gjorde oss lata. Vi hat mest sittit inne och myst med te och ?the hobbit? maraton. Man får passa på att utnyttja saker och relaxa ordentligt när man kan. Men en del Hiking gjorde vi i alla fall, skogen på stewart isle är fin, det är lite som en blandning av svensk lövskog och en regnskog.
Nya Zeeland är ett perfekt ställe om man är intresserad av fåglar. Här flyger undulater, papegojor, tuis och massa andra roliga fåglar, dem är precis som alla andra djur här och blir inte rädda utan sitter kvar på sin kvist när man kommer gående. Här är det inte skator eller fiskmåsar som rotar i sop tunnorna utan papegojor. När Hugo och jag var ute på en liten hike i fjord landskapet mötte vi en kaxig liten fågel på stigen som gärna kom fram och undersökte oss. Vi satte oss ner och den hoppade runt oss och tittade lika mycket på oss som vi tittade på den. Sen hoppade den upp på en gubbes( som gick förbi) sko och satt där en stund. Längre bort på promenaden träffade vi på en likadan som inte hade en tanke på att ens ta ett steg åt sidan när vi kom gående. Min favorit är tuin, en liten svart tjockis med en vit haka, den gör så många olika roliga ljud när den sjunger.
När vi var klara på stewart isle tog vi färjan tillbaka till invercargil och tog bilen därifrån till Catlin som ligger lite mer nordöst. Här finns natur reservat med många fina skogsleder att gå på och många intressanta och ovanliga djur som Hector delfiner, gulögd- pingvin, päls säl och sjölejon. Första dagen i caitlin området gick vi en liten skogshhike på ca 3 timar och såg ett fint vattenfall på vägen. Sen åkte vi till en ?fossil skog?. Ett strand/klipp område vid kusten som för 180 år sedan var en lummig skog. På något sätt har stubbar och stockar mumifierats och man kan se dem sticka upp eller ligga i stenen. Vi hade turen att se två gulögda pingviner här, dem hade legat i buskarna och sovit och vakande lagom till när vi kom, så vi mötte dem när dem stog på stenarna och ropade godmorgon. Andra dagen tog vi några små promenader på olika ställen , bl.a till ett stort vattenfall och ut till en pir som är hemmet till en massa sjölejon, dem var överallt! Utsikten från klippan piren stod på var helt fantastisk, man såg ut över havet som skiftade i olika nyanser av blå och tittade man ner bland dem små öarna nedanför som kallas nuggets öarna kunde man se sälar och sjölejon ligga på klipporna och lata sig eller simma i vattnet bland kelpen.
Just nu sitter vi på en strand vid staden Dunedin och spelar gitarr och sjunger. Franzis är jätte duktig på gitarr och har den alltid till hands! Bara en liten bit ifrån oss ligger ett sjölejon och latar sig i eftermiddags solen precis som oss. Vädret har vänt och vi kommer ha några soliga sköna dagar här.

Vi åkte o tittade i en grotta också i catlin. Längst inne i ett hörn hittade vi en sovande pingvin.

Lite yoga vid McLeans vattenfall...eller kung fu, inte helt säker.
Det är intressant hur man kan bli så fascinerad av vattnet i havet eller när det ramlar ner från en klippa men inte alls ur köks kranen...

Ett fossilerat träd som växte här för 180 miljoner år sedan.

Nugget öarna nedanför piren.