Sön 12/11 -17
Sen sist jag skrev har det blivit vår på riktigt här, nästan sommar, på fina dagar som bara blir fler, kan man lätt gå I shorts. Vi har fått fler lam, ett som vi flaskmatar. Även om den hara andra lamm att leka med älskar den att springa efter mig och Charlie så ibland leker vi lam-kull med den.
Nick och jag har hikat I bergskedjan en timme härifrån, en gång en dags tur och en annan gång sov vi över I stugan på en topp. För förra helgen när vi åkte dit stannade vi vid ett litet vattendrag som vi följde uppströms till en grotta/ tunnel med lysmaskar i. Eftersom vi var där på dagen lyste dem inte men tunneln var imponerande bara den. Senare uppe på bergstoppen tände vi brasan som fanns I stugan och bredde ut sovsäckarna framför och så hade vi en jätte mysig kväll. Förra gången vi gick upp där började det hagla när vi kom upp ovan träd gränsen men man såg att det var solen nere I dalen, det blev några coola bilder. Nick och jag hittar på mycket på våra lediga dagar, vi har utforskat platser, spelat badminton och gått till simhallen m.m Förra helgen (vår helg som är måndagar och tisdagar)gick vi på en 4 timmars hike längs kusten nord väst om Wellington. Vi såg flera roliga saker under promenaden, som en sjöstjärna, en stor lila krabba, massor av dem regnbågsfärgade snäckskalen som folk använder som askkoppar och en intressant anemon som såg ut som en gelé boll men slog ut till en rosa blomma. Sen kom vi upp på några kullar med vacker utsikt. Solen strålade hela dagen.

Lilla Ginny växer så det knakar och blir mer aktiv och hittar på nya saker varje dag, hon kryper och kan ta sig upp till stående om hon har något att hålla sig I, ibland till o med stå utan att hålla I sig. Det är kul att se hur hon utvecklas. Charlies humörsvängningar är borta och vi hittar på kul saker att göra efter dagis, som picknickar vid ankdammen, turer till lekplatsen och lekar på trampolinen.
När det var skollov här för ett tag sedan flög jag ner till Nelson för att hälsa på Hugo och Franzi. 3,5 dagar kändes alldeles gör kort! Det var så roligt att se dem, jag saknar att träffa kompisar. Det är lite jobbigt med att bo I Marton. Första dagen gav hugo och jag oss ut på en hike som skulle leda till en grotta. Det började med att vi inte riktigt förstog vad väg skyltarna menade. Men började gå och under hela första timmen gick vi och sa till varandra att det här det känns inte riktigt rätt, men vi går 10 minuter till så kanske det klarnar. Och sen gick vi så I två timmar! Väl uppe på ett berg mitt I ingenstans bestämmer vi oss för att erkänna för oss själva att vi har gått käpprätt åt skogen?bokstavligt talat. Sen gick vi tillbaka. Grotta eller ej, väldigt roligt hade vi I alla fall! Sista dagen kom Nick ner och jag visade hela gänget till Wahariki beach som jag var på med Laura för några månader sen och jag själv tycker är den bästa platsen I hela Abel tasman. Vi hade en härlig dag och Nick fick se sälar för första gången!
Allt låter väl härligt men sista tiden har faktiskt varit rätt trubbelsam för att vara ärlig? det mesta har gått fel, mitt kort blev skimmat, flygplans biljetterna strulade, Nicks visa som påverkar hela min plan, jag tappade yoghurt på stumpan bara för att upptäcka att det gått hål I min strumpa. Etc etc. Inte för att gnälla men för att måla en bild, allt från stor till litet.

Candy hade börjat bli bättre, det var ett kul projekt som gav mig ett mål att sträva mot, vilket för mig är väldigt givande. Hon blev tyvärr halt för en månad sen och nu när hon äntligen blivit bättre har hon fått flytta tillbaka till skolan för att hon ska säljas? Nu får jag rida Libbys häst Lockie istället. Det är kul det med, men inte samma sak riktigt, jag saknar att ha Candy här. Den här veckan skulle jag stoppa Lockie I trailern och åka till en terräng bana för att träna med skol eleverna som skulle dit. Det hade jag sett fram emot så mycket! Men dagen innan åkte jag på något halsfluss liknande.
Då och då känner mig lite tom, uttråkad och ensam här. Och ibland oroar jag mig för vad jag ska göra här näst. Vart och vad jag ska jobba med när jag kommer till Australien?... jag har ideer men med nyligen tappat sjölvförtoende håller inte dem idéerna längre. Jag gillar inte att inte veta och att inte ha mål. På toppen av allt tänker jag mycket på familjen och allt som händer hemma.
Just nu känns det lite som att försöka stå I höga vågor. Gång på gång kommer något som trycka omkull mig och det börjar bli rätt tröttsamt?
Men I grund och botten har jag det ändå bra och jag tar vara på mina dagar här. Jag har en säng, bra mat, en bil, jag får rida, jag har en fantastisk pojkvän och jag är omgiven dem mest genuina, omtänksamma och generösa människorna jag har träffat, familjen Rayner. Jag njuter av solen och allt jag får gör. Jag håller mig positiv och vet att jag kommer lösa allt annat.

Här uppe haglar det!

På väg till lysmask grottan

Grottan som egentligen är en tunnel har en dush mitt i gången, perfekt två för stinkande hikare!

Här bestämmer sig pojkarna för att krypa igenom en tunnel på Wahariki beach.

En återkommande bild på Hugo som bara är sig själv

Vårt lilla flask lamm som Charlie har döpt till Lyria, precis som hennes 32 djur leksaker, och alla karaktärer hon någonsin leker... Barn är så kreativa !

Chris (pappan) och jag tog barnen och hunden på en liten utflykt en dag till den här otroliga utsikten, 15 minuter från byn. Härifrån ser man hela vägen till mt. Ruahine där man kan åka skidor fortfarande. Men allt där emellan är det som gör det så fint. Alla kullar som är så höga och branta!

Här springer jag med Charlie och hennes ponny Pewter på Pony Club, istället för ridskola så samlas några barn med sina ponnyer på gymnasiet skolan här bredvid( Libbys job) då och då, och rider tillsammans.

På väg upp till stugan!

Här växer liljor? Som ogräs!

Hiken vi gick på närmare Wellington

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag ?hemma? igen efter en riktigt bra semester. Här är allt som vanligt och våren närmar sig. Idag såg jag några påskliljor och träden längs vägarna börjar blomma och I hagarna skuttar små lamm. Det har tagit ett tag att skriva klart om Fiji ...

Resan till Fiji började bra. Vi hade tre dagar på huvud ön Viti Levu innan vårt plan skulle gå norrut till Taveuni, Fijis tredje största ö. Först tänkte vi åka lite söderut på huvud ön till ett sufställe, det enda passande för nybörjare, men vi hörd...

Nu har jag bott med familjen Rayner I lilla Marton I ungefär en månad som Au pair. Alla I familjen med två döttrar, lilla Ginny 4 månader och Charlie 4 År, är verkligen super gulliga. Charlie kan dock ha galna humörsvängningar men annars är hon rätt ...

Sen sist har jag spenderat en hel del sköna dagar på stranden, det har varit strålande sol nästan hela tiden. Efter whakatane tog vi en tur till en strand på udden österut där vi hittade en fin strand av ner malda snäckskal. Vågorna var för stora fö...

Nu har jag lämnat Hugo och Franzi i Nelson som var en trevlig men ganska trist stad. Jag fick skjuts av en ny kompis jag träffade i Nelson till Motueka där jag gjorde häng-glid- flygning. Det var kul, min kompis stannade o kollade , och tog kort på m...