Det var skönt med några dagar på stranden i langkawi och jobba på solbrännan, men jag har hunnit bli lite trött på malaysia. Min sista vecka var inte så kul, jag blev förkyld med feber, det var mycket strul med olika saker, bl.a gjorde jag ett rätt dyrt misstag med ett flyg och jag träffade på en del otrevliga människor. Men det finns några guld korn överallt, och jag såg ändå några fina saker. Jag klättrade upp på ett berg med utsikt över hela ön och blev kompis med skogsvaktarna på vägen?eller två berg egentligen för först gick jag ?off road? och klättrade upp på en annan topp. Jag åkte scooter till några sköna stränder och två fina vatten fall också. Langkawi var helt okej, men jag skulle inte åka tillbaka hit. Efter fyra dagar där var det dags att flyga tillbaka till kota kinabalu på borneo där jag var innan jag åkte till huvud ön, bara för att ta ett flyg därifrån till Nya zeeland. När jag kommer fram dit fortsatte strulet, min väska blev borttappad och hostellet jag bokat hade gjort en tabbe och dubbel bokat. Så 21.30 fick jag gå runt och leta efter ett nytt hostell efter att ha skyndat till närmaste affär innan det stängde och köpt ny tandborste, handduk och underkläder. Dagen efter gick mitt flyg till NZ på kvällen så jag hade tid att åka ut till min favorit ö utanför stan för lite sol och bad medans jag hoppades att min väska skulle hittas och skickas till den här flygplatsen. ?vilket den som tur är gjorde!! På eftermiddagen ringde en gubbe från flygplatsen och sa att dem hade hittat min väska tack vare nallen som satt på den, och skrattade åt den? så jag åkte jag saltig, sandig och antagligen lite illa luktande, som man kan bli efter en dag i solen utan tillgång till dusch eller några hygienartiklar, till flygplatsen för att hämta min väska med Lars-olof på , ta min deo ur den för att sen checka in den igen och äntligen sätta mig på planet.
Igår kväll landade jag i queenstown, Nya Zeeland! I morse tog jag en promenad runt den lilla stan och tog log av lycka. Jag är så glad att vara här, dels för att snart får jag träffa min efterlängtade kompis Hugo. Och dels för att det känns skönt och tryggt att det är så likt hemma här, plus att alla är super trevliga, t.om buss chauffören...och för att den här staden ser ut som ett vykort med en blå fjord med kristallklart vatten omgiven av höga berg. Molnen och solen målar mönster på bergen, det växer lupiner i vägkanten och i skogen springer små söta fåglar med en toffs på huvudet och kluckar som höns.
Jag har känt av min häst abstinens ett tag nu så trots hur galet dyrt allt är här i NZ så har jag bokat en ridtur till imorgon. Och inte vart som helst men i Isengard från sagan om ringen (mamma du får googla).

Utsikt från ena bergstoppen

Jag såg en halo en dag!

Ligger på stranden och drömmer om hästar, haha

Äntligen framme i queenstown!!

Taman negara var precis det jag har letat efter! En bit orörd natur, utan vägar eller människor. Här fick jag klättra runt och utforska och känna mig som Tarzan. Jag trodde det skulle vara stora upptrampade leder där man möter ett annat gäng vandrare varannan kilometer, vilket såklart fanns, jag började första morgonen på en sån led för att komma till canope walk, en 500 m lång hängbro som går runt I trädtopparna, kul grej. Men sen finns det också otydliga små stigar som sällan används där man kan gå helt själv I flera timmar ellet dagar om man vill, det finns hyddor på olika ställen där man kan sova över. Här behövs ingen guide och ingen säger vart man ska gå och inte, utan man får röra sig fritt och campa vart man vill. Det blir en riktig frilufts upplevelse. För att komma till taman negaras lilla by där jag skulle bo fick jag ta en båt de sista 2 timmarna upp för en flod och såg vattenbufflar bada vid flodbanken och ett huvud dyka när båten passerade, vad huvudet satt på vet jag inte riktigt, en utter kanske, det var något stort I alla fall. Först trodde jag och en till passagerare att det var en krokodil men dem ska visst inte finnas här. På mitt hostel som var extremt basic, som det ska vara ute I ingenstans, träffade jag på tre andra som hade ungefär samma idé om vad vi ville göra så vi bestämde oss för att gå tillsammans dagen därpå och dela på en båt för att komma till en gammal led en bit upp för floden som skulle leda till ett vattenfall. Vi hade dock lite svårt följa leden som nu är mesta dels bortspolad av monsunen, så vi kom av den men började följa en liten flod/å uppströms istället, vilket jag är glad att vi gjorde för den vägen var bara roligare och mer spännande även om den tog någon timme extra. Den här vägen var inte lätt att gå men det var väldigt kul att klättra över, under och runt saker och hoppa på stenar eller balansera på stockar för att korsa vattnet. Jag plumsade såklart I när jag skulle rädda en trollslända som fått vingen fastklistrad på en sten. Men trollsländan klarade sig undan att bli äten av en groda så jag var ändå glad för det. Sen kom vi tillslut fram till vattenfallet där vi tog en härlig simtur I det iskalla vattnet, åt kakor och spelade musik på ett roligt litet instrument. På vägen tillbaka hittade vi en del av den gamla leden och gick på den genom den delvis snåriga skogen. Någonstans på vägen hörde vi en fågel tjuta och sen ett brak följt av något som lät som ett grymtade. Så vi stannade upp och försökte se vad det var men efter det blev det tyst förutom alla syrsor och fåglars konstanta sjungande, och vi såg ingenting. Det finns visst mycket stora djur I det här natur reservatet, elefanter, noshörningar, vildsvin och kattdjur, men längre in trodde vi, vi var egentligen bara några timmar ifrån kanten av parken. Även om vi inte har en aning om vad det var gick vi sen snabbt där ifrån!
Om man vill ha något annat att äta än chips från den pytte lilla affären här får man gå till floden där det finns några flottar med små tour agenturer på som också serverar mat. Mest serverar dem dagens fiske fångst, men också ris?och ris.
Här skulle jag kunna spendera några dagar till och vandra runt I parken och utforska, men nu sitter vi, samma härliga gäng på bussen tillbaka till kuala lumpur för ikväll går planet till langkawi!

Trollsländan jag räddade, den stannade en stund efter och posade för kameran

Byns "restauranger"

Bilderna gör verkligen inte platsen rättvisa, det var så himla fint egentligen!

Rob hoppar glatt mellan stenarna!

Vi såg många roliga insekter och en liten ödla med gul/svart krage som den kunde fälla upp!

Cameron highlands var väldigt fint. ?och kallt! Långbyxor och tjocktröja behövdes nästan hela dagen. Cameron highlands ligger på, jag har för mig ungefär 1500 -2500 m höjd. Byn där påminmde lite om en tysk bergsby med vita hus med mörka trä paneler och planterade barrträd. Hostellet jag bodde på var lite som en fjällstuga också. På kvällen när det blev kallt kröp jag och några tjejer upp i sofforna med filtar och en varm kopp te, super mysigt! Atmosfären här är också trevlig för turisterna har byts från stökiga kineser till äldre (och en del yngre) människor från norra europa. Eftersom en del av bergen ligger så högt är det väldigt fuktigt här och är perfekt för mossa och lavar! Så har den här häftiga och mysig skogen fått sitt speciella utseende. En guide berättade om hur skogen blev till och hur den fungerar, hur växterna både sammarbetar och tävlar med varandra och på så sätt utvecklas, det förklarade även hur träd av olika och även samma sort kan få så olika utseende. Man hittar inte bara mossa utan också mycket lavar växande på träden. Lavar var det första som började växa på berggrunden för flera hundra miljoner år sedan när vatten nivån var mycket högre. När dem dog och förmultnade kunde andra växter växa på den jord som då blev. Det fortsatte och fortsatte, så om man skulle mäta berget innan något växte på jorden och nu skulle det vara högre nu. Det är väl egentligen något jag ska ha lärt mig I skolan, men har förträngt?så det var väldigt kul att lyssna på den här guiden. Anledningen till att det inte finns några djur här uppe är att dem växter som växer här innehåller ämnen( t.ex tanin)som är giftiga för djuren att äta, men fungerar som medicin för oss människor. Han pekade ut några växter som kan vara bra att kunna om man är ute I skogen, som banan trädens rötter där man kan få vatten, och en flugätande växt som ser ut som en kopp man kan dricka ur. Men man ska bara dricka ur den om locket är stängt annars kan det finnas gamla flugor I som man kan bli sjuk av. Vattnet I den här växten är även bra för huvud värk. Han pekade också ut vild ingefära som är bra till det mesta! Och en växt som stoppar blödningar från t.ex ett blod igel bett?det kan komma till nytta nu när jag ska till taman negara som jag hört kryllar av just dem. Under Mossiga skogen ligger dem stora te plantagerna med fantastisk panorama vy. Efter rundturen I skogen stannade vi vid en planatge och fick kolla in I en te fabrik och se hur te buskar blir drickbara. Sen tog vi såklart en fika där med plantagens egna te och en underlig ?nasi lemak cheese cake??must try sa dem. men det blev ingen ny favorit kan jag säga. På vägen tillbaka till vår by hoppade jag och en holländsk tjej av vid en jordgubbs /kaktus/sallads odling och drack en varsin jordgubbs float på färska jordgubbar , sen gick vi en lång men rolig vandring längs den snirkliga bergsvägen med vacker utsikt tillbaka ?hem? . Vi tänkte egentligen ta en vandringsled genom skogen men insåg att vi var för trötta för det. Mosskogen räckte, o jag ska ju ut o vandra I djungeln snart. En riktig djungel, äntligen!

Te planatge

Insekts ätande blomma

Vacker mosstäckt skog

Utsikt från toppen av mosskogen

Kota kinabalu är en skön stad, med trevliga och otroligt hjälpsamma människor och intressanta marknader överallt?.trots att dem fortfarande behandlar mig som en B kändis, vilken kan vara rätt påfrestande ibland. Kk ligger vid vattnet och inte långt utanför hamnen finns några fina öar perfekt för sol och bad. Eftersom jag har haft beslutsångest över hur jag ska spendera mina sista dagar I malaysia och velat fram och tillbaka stannade jag här I kk några dagar extra för lite strandhäng medan jag känner efter vad jag vill göra. Första dagen åkte jag till två öar, en av dem var lilla ön Sapi, som blev min favorit. Alla kineser stannade vid första stranden för snorkling men jag gick runt på en stig I skogen och klättrade ner för en brant backe på andra sidan ön där jag hittade en gömd,super fin liten strand som jag fick ha helt för mig själv! Det var skönt att koppla av ordentligt efter dyk kursen, en hel dag på en buss och massa planerande. Andra dagen åkte jag, trots regn, till samma ö och hittade ett skönt hörn av ön med ett litet tak jag kunde sitta under och läsa min bok. ...Sista dagen här träffade jag en kompis, Torsten, från hostelet I semporna som kom hit för att göra lite Isle hopping tillsammans. Vi köpte några roliga frukter från marknaden och åkte ut till ön manutik där vi spenderade en dag med att ta tupplurar, bygga sandslott , lära mig att gå på händer och titta på en liten fisk som vaktade sin sten och försökte bita Torsten I tårna efter att han gick för nära. Det har varit några riktigt sköna dagar och nu är jag redo för nästa äventyr på Malaysias huvud ö, Cameron highlands och den ?riktiga? djungeln, Taman negara.

" min egna" lilla strand

Min första dag i semporna var rätt jobbig, det tog ett tag att vänja sig vid folks beteende här. Folk stirrar på mig och visslar och ropar efter mig på gatorna och alla killar flörtar hejdlöst. Det tog ett samtal med en skön världsvan roomie och att gömma sig under ytan en-två dagar för att få mig att förstå att det inte är något negativt, det är en annan kultor och dem är bara nyfikna för att jag är annorlunda, det är lite som när jag ser en rolig fisk och vill titta och ta kort på den? dem är tycker inte att dem är respektlösa det är bara deras sätt. Och när jag gav dem chansen var dem faktiskt väldigt trevliga! En kväll när jag var i hamnen och skulle sätta mig för mig själv och plugga till certifikat provet, med en kokosnötshake. När jag väntade på shaken jag beställt bad ett bord med två kineser och två malayer mig att sätta mig och prata med dem en stund. Och dem var verkligen super trevliga! ?trots att dem först hade kollat och hälsat sådär random och konstigt som får mig att känna mig obekväm. Samma när jag en annan kväll var jag ute och åt med två instruktörer från mitt dykcenter och fyra andra dykare som btw var muslimer, och dem måste vara dem gulligaste människorna jag träffat, inte alls som jag trodde. Väldigt måna om att alla skulle känna sig som hemma och ta för sig och tjejerna var högljudda som bara den och det fanns inget bordsskick alls någonstans! Det var kul .Och maten här är så bra! Det finns många bra seafood restauranger i den här lilla hamnstaden.
Dykningen här är helt fantastisk! Jag dök min andra dag här vid sipadan ön, känd för att vara bland världens bästa dykplatser och anledningen till att folk åker hit till Semporna. Alla roliga fiskar som man annars är glad över att man ser en av, simmar i stim här! Korallreven är så välbevarade, det är som att simma runt i en fantasi trädgård. Ett riktigt Wonderland. Det häftigaste var bland annat att simma i ett enormt barracuda stim som omringade oss utanför revet, och att det fanns hajar! Så det här var även en enorm utveckling för mig och min fobi, det kändes helt okej att vara så nära dem. Det var White tip- och Grey reef sharks som är vänliga och ligger mest på bottnen och slappar, och när vi kom nära, ca 3m simmade dem bort. Vi simmade också in i en Grotta, där fanns inget mer att se än ett sköldpadds skelett men det var ändå coolt. Vi såg också stim av stora bumphead parrotfish som man annars bara ser ibland, ser simma en och en?här kallas dem också för bajs fisk för dem bara äter och bajsar, det blev väldigt tydligt när dem var så många, vattnet blev nästan grummligt av allt fiskbajs. Dem var roliga för dem kom så nära som att dem var lika nyfikna på oss som vi var på dem. Allt var faktiskt coolt! Ingenting var tråkigt här, det fanns så mycket fisk, och så mycket olika sorter! Jag passade också på att smyga runt på sipadan ön under lunch pausen på dens brygga (hehe). Det är en riktig paradis ö med vit strand och kristall klart vatten. Skogen på ön är väldigt fin med roliga fåglar som hellre verkar springa än flyga, enorma ödlor och i ett hörn av ön ligger ett skyddat område med ett sköldpadds BB. Hela den här marin parken patrulleras av poliser eller militär dygnet runt och man måste ha tillstånd för att åka hit, men just på sipadan ön får ingen gå, endast dem som jobbar där. Det är för att bevara den här guldpärlan till natur så gott det går?men jag är glad att jag bröt reglerna den här gången för jag hade en magisk liten stund där.
Eftersom jag inte hade någon plan på vad jag skulle göra dagarna efter sipadan och dyk kurser är rätt billigt här passade jag på att ta ett advanced dyk certifikat! Jag tror att vissa dykplatser blir roligare när man kan göra lite mer. Dyk centret jag gick kursen hos har texten ?fuel the addiction? på sin logga. Och det stämmer så bra, ju mer jag dyker desto mer vill jag fortsätta! Dyk kursen var jätte rolig! Vi lekte lekar under vattnet som att simma igenom rockringar och välta saker mest munstycket utan att röra något annat för att träna vår ?viktlöshet? och kontroll. Och så navigerade vi i mönster med en kompass på egen hand. Och på min efterfrågan lärde instruktören mig och min ?klasskompis? att göra bubbel ringar, som gandalf med sin pipa? jag kan tyvärr inte göra skepp, men ska jobba på det!..om det ens är möjligt :p Vår instruktör Rony ?the rock? var fantastisk. Det smeknamnet beskriver honom väldigt bra. Det kändes väldigt tryggt att dyka med honom speciellt under drift dykningen när man åker med strömmen och inte själv har mycket kontroll på vart man hamnar. Samtidigt som han var en bra strikt lärare, var han väldigt rolig och lät oss leka en hel del. Så jag har haft några härliga dagar med mycket skratt... även om jag inte gillade den här staden först så känns det tråkigt att lämna nu och säga hejdå till ännu fler människor jag tycker om. Men jag är också nyfiken på vad som finns på norra borneo. Nästa stopp är Kota kinabalu!

Den största sköldpaddan jag har sett, den var nog väldigt gammal. Den låg på en klippa på en vägg vi simmade förbi på vägen från grottan

Det enorma barracuda stimmet vi sen simmade i mitten av, man såg bara silver överallt

En av alla hajar

En massa bajsade bumpheads, det var fantastiskt att dem kom så nära, jag höll på att krocka med några stycken.

Min dyk buddy på sipadan med ön i bakrunden .
Det är roligt med dykning för man träffar så mycket härliga människor och blir kompis med folk av alla åldrar och typer. Alla bondar liksom över dykningen, det är typ som att vara på läger när man var liten. Det är alltid en härlig atmosfär på båten och centret.

Förstår ni att jag inte kunde låta bli att smyga runt ön ? :p

- "welcome to lunch break in paradise"
...Eller bryggan dit iallafall. Den här killen välkomnade oss med dunkande musik från en stereo i sin vattentäta ryggsäck. En 70 tals inspirerad dykare kanske...